>>>Frågor, frågor...
Vi är så nyfikna av oss - vi har massor av frågor!
Kul med lite diskussion på bloggen!
Så här kommer en fråga till!
Tyckte ni att föräldrautbildningen var nyttig???
Vad var det som var mest betydelsefullt / det ni kommer ihåg bäst???
Were you required to take a parenting course? Did you find it useful/helpful? What is the main thing you remember about it?
Svara gärna genom att lämna en kommentar!
9 kommentarer:
Jag kommer ihåg bäst det när de som hade kursen skulle visa upp ett gott exempel på hur adoption kan gå till och hur man tar hand om barnen i hemländerna. De satte då på en video från Sydafrika. (Vi hade då inte berättat för någon att det just var SA vi hade tänkt på). Hela upplevelsen kändes som en bekräftelse på att vi gjort ett bra val. Allt kändes så gediget och fullt av värme och kärlek.
Den viktigaste lärdomen var nog praktiskt hur anknytning sker. Vi längtar efter den delen.
Vi tyckte att det bästa med f.utbildningen var att vi träffade flera riktigt goda nya vänner. Vi hamnade i en toppengrupp & vi har fortfarande kontakt.
Det andra ligger som i en dimma någonstans i huvudet, själva utbildningen var inget vidare.Vi var första gruppen som kursledarna skulle hålla i, kanske var det därför den blev lite haltande.
För oss här i Danmark är utbildningen obligatorisk och det var jättebra tycker jag. Vi hade läst på massor och kände oss väl föberedda att adoptera, men ändå gav kurserna otroligt mycket. Det bästa var att få diskutera med en massa andra föräldrar o föräldrapar i samma situation som man själv.
Vår kurs bestod av två veckoslut på en kursgård där man övernattade och var tillsammans dygnet runt. Nu har dom tyvärr skurit ner det till 1½ veckoslut vilket är synd tycker vi, för man fick verkligen mycket ut av kurserna och man kunde se hur folk hade utvecklats mellan kursgångerna (det var ca en månad mellan kursveckosluten).
Vi fick en massa praktisk info som vi har haft nytta av efteråt, men som vi då inte insåg skulle bli relevant, t ex snackade vi om ett eventuellt möte med bioföräldrar, om hur det kan kännas när ens barn förväxlas med en invandrare, om hur man blir synlig i statsbilden med mera. Jättebra kurs!
Det var ganska länge sen vi gick f. utbildningen (2000) men jag minns mycket av det som om det var igår! ÄNTLIGEN blev det verkligt att vi "väntade" barn! Att få prata/diskutera med andra blivande föräldrar gav oss oerhört mycket. Plus erfarenheten av kursledarna, gjorde att det var en mycket bra utbildning!
Efter vår adoption, utbildade jag mig till att själv hålla i utbildningen, jätte roligt men svårt. "Alla" vill ha ut olika av cirklen, så det kan vara svårt att tillgodose alla "behov". Inte alla som vill gå, då är det "knepigt" att göra det aktuellt.
Fick en del goda vänner även fast vi var yngst.
Tyckte inte utbl var så bra det var för mkt fokus på att barnen skulle ha levt i missär, vara understimulerde osv....vi försökte förklara vänligt att vi valt SA och hur barnen har det där, men ingen ville lyssna, undrade bara hur vi kunde välja det landet eftersom då syns det ju att barnet är adopterat??? Många från våran grupp skulle välja kina el colombia, förstår ej hur de tänkte där, med sina kommentarer.
Vi tyckte det bästa var att man fick insikt i hur man bygger upp anknytning mellan föräldrarna och barnet.
Vi såg också en film från Sydafrika som stärkte oss i vårt val av land.
Annars var vår kurs också lite haltande. Vi borde kunnat fått ut mer av de 8-9 träffarna vi hade, kursen var inte så professionell.
Vi fick en bra utbildning (Studiefrämjandet i Solna, vår utbildare är adoptivmamma själv och jobbar inom AC).
Vi var 4 par och 3 singlar på kursen och fick bra kontakt.
Vi pratade mycket om
1. Varför adoption.
2. Barnen och länderna och situationen där.
3. Anknytning, vi lärde oss riktigt mycket här, sånt som man inte tänkt på själv.
4. Tittade på ett par filmer, däribland en från SA.
Jag tycker att alla, inte bara adoptivföräldrar, skall gå en liknande utbildning innan de skaffar barn.
Den obligatoriska kursen var väldigt bra. Skönt och kul att få träffa andra i samma situation. Däremot var "barnskötarkursen" (eller vad den hette) riktigt dålig. Den var fördummande. Att byta blöjor på en docka, att få höra att "gå inte omkring med kokande vatten när ni har barn som hänger längs benen", att få se en film från 80-talet att bilbälte är viktigt etc etc är slöseri med tid. Det kändes som om vi skulle har varit helt obegåvade för att vi ska adoptera. Det som var bra att få träffa nån från försäkringskassan som talade om lite om hur det funkade med föräldrapenningen (barnmassage var kul också).
En sån kurs bör heller inte vara i studiecirkelform, utan snarare i föreläsningar.
För oss var det inte så meningsfullt med kursen. De fokuserades på vad som kunde gå snett, och då var det inte ens informativt berättat. Vi kände oss nerstämda och ledsan när vi lämnade kursen. Nu i efterhand kan jag säga att det bästa med kursen var att vi lärde känna trevliga kurs-kamrater som vi fortfarande har viss kontakt med.
Skicka en kommentar